Med Djurbildsnoter lär sig barn spela tre gånger snabbare

23.02.2021 kl. 14:22
Traditionella noter kan vara opedagogiska och svåra för ett barn att ta till sig, konstaterade gitarrläraren Hannu Annala då han försökte realisera grunderna i musikteori för sina elever. Annala tog därför saken i egna händer och har utvecklat ett helt nytt sätt att lära ut notläsning för barn, med hjälp av djur och färger. Genom att konkretisera notbilden med djur kan barn lära sig läsa noter tre gånger snabbare än med traditionella noter.

Det nya läromedlet Djurbildsnoter har givits ut på svenska på FSSMF:s förlag. Bakom Djurbildsnoter står gitarrläraren Hannu Annala från Karleby. Idén till boken växte fram då han år efter år bekymrades över sina elevers bristfälliga kunskaper i notläsning. 

– Jag var missnöjd då jag märkte att mina nya elever i åldern 8-12 år inte hade lärt sig någonting praktiskt, utan att vi måste börja från noll med notläsningen. Jag började fundera på varför barn inte lär sig någonting om musik i daghem, förskolan och skolan och jag insåg att traditionell musikteori är för svår att ta till sig för barnen. 

Annala kom fram till att man kunde göra inlärningen mycket enklare och effektivare med andra metoder. 

Han började utveckla en helt ny metod för att lära barnen notläsning, genom att knyta djur och färger till olika toner. Delfinen hänvisar till tonen D och har också sin egen färg,  blå. Tonen E representeras av en lila elefant och A är en gul apa. Inne i notbollen finns bilden på djuret och dess bokstav. Linjen där noten bor har också samma färg som själva noten. 

Barnen har möjlighet att följa antingen djuren, färgerna eller tonhöjden, vilket ger dem en tredubbel möjlighet att förstå notsystemet till skillnad från traditionella noter. 

Med boken följer klistermärken som föreställer de olika djuren, som man själv kan klistra på sitt instrument (exempelvis gitarr, piano eller kantele). Med klistermärkena är det lätt att spela genom att följa bilderna i boken. Då barnet spelar och läser noterna utvecklas också gehöret med hjälp av instrumentet.  

Enligt Hannu Annala är traditionella noter för abstrakta för att ett barn ska kunna ta till sig informationen effektivt. I Djurbildsnoterna är notbilden förstorad och realiserad – vilket väcker barnens intresse. 

– Djurbildsnoterna motsvarar barnens fantasi och därför har jag märkt att de förstår och tar emot informationen med intresse. När de genast kan börja spela blir de genast mer motiverade och har roligt samtidigt. Nutida barn vill inte kämpa så mycket. Det ska vara lättfattligt och roligt. 

Annala anser att traditionella noter inte har någon plats inom den moderna musikpedagogiken för barn. Under skolans musiklektioner är tiden knapp, och metoden med djurbilder är ett betydligt mer tidseffektivt sätt att lära ut musik. 

– Många musiklärare har konstaterat att barnen lär sig läsa noter ungefär tre gånger snabbare med djurbildsnoterna. Jag är själv också väldigt nöjd med att mina elever lär sig mycket snabbare än då vi använde traditionella noter. 

Riktar sig till barn i lekåldern 


Djurbildsnoterna lämpar sig för barn i åldern 3-12 år, och det är lätt också för små barn att förstå vad det går ut på. Annalas vision är att fler och fler barn ska lära sig att behärska grunderna i notläsning, vilket på sikt kommer att ge oss ännu fler musiker i framtiden då fler har en möjlighet att ta till sig musik. 

Just jämställdheten är en viktig aspekt av djurbildsnoterna. Hannu Annala konstaterar att det finns stora skillnader mellan hemmen och att en del barn har föräldrar som är yrkesmusiker eller aktiva amatörer, medan andra barn inte har något stöd från hemmet. Förutsättningarna att ta till sig musikteori är alltså olika, men djurbildsnoterna kan vilken vuxen som helst förstå och också hjälpa sitt barn med, vid behov. Också i skolor och daghem där personalen inte har en musikalisk utbildning kan djurbildsnoterna vara till stor nytta. Vem som helst kan lära ut notläsning med hjälp av boken, konstaterar Annala. 

Annala säger att Djurbildsnoter innehåller viktiga grunder som alla barn måste behärska då de lär sig spela ett instrument. Han har ändå valt att begränsa informationen till det mest viktiga, eftersom han anser att man inte bör ta in för komplicerade musikteoretiska begrepp i ett tidigt skede. Tonomfånget i boken är en oktav, från c1 till c2, och enligt Annala lönar det sig inte att gå för fort framåt med för stora notomfång och svåra rytmer, utan att man istället satsar på en mjukstart. 

– Boken går igenom helnoter, halvnoter, fjärdedelsnoter och åttondelsnoter, men inte snabba sextondelar eller punkterade noter. Jag har inte heller tagit upp höjningar eller sänkningar för att hålla det lättfattligt. Om det blir för svårt eller tråkigt i början finns risken att barnet tappar motivationen, säger Annala. 

Förutom att Djurbildsnoter passar utmärkt för barn i lekåldern, har Annala också använt metoden framgångsrikt med seniorer och personer med olika slags inlärningssvårigheter. 

Den svenska översättningen av Djurbildsnoter har gjorts av Leena Ray och boken kan köpas på FSSMF:s förlagssida för 18 euro (medlemspris) eller 25 euro (icke-medlemmar).